Man kan nog inte säga att det är annat än enformigt att binda kransar, men efter ett tag kommer man in i någon form av takt och då går det riktigt bra. Fast det gäller att ha en bra arbetshöjd, annars vill kroppen snart bråka och värka. Fast idag var det lite motigt, för jag har haft en ganska irriterande huvudvärk. Den släppte inte ens efter en kanna kaffe. Dessutom gick jag över till en granne och kikade på hennes blommor. Hon har flera stora fina bladkaktusar och i våras blommade en av dem med över 150 blommor. Dessutom har hon en Kamelia som har väldigt många knoppar i år. Oturligt nog drabbades den av lite ohyra, så det är inte många blad på den. Men det verkar som om den kommer att blomma bra ändå. Fast idag ville jag titta på en av hennes orkidéer. En röd Cambria, med svag doft. När den kom från mig förra året hade den två blomstjälkar med rätt mycket blommor, nu har dem nio stjälkar och när alla de blommorna slår ut kommer den att bli magnifik! Det står faktiskt kvar en inne i ett av växthusen också. Än visar den inga blomställningar, men kommer det bara hälften så många på min så blir jag glad :-) Här hemma däremot blommar två av mina bladkatktusar. En med lackröda blommor utan doft (de blir väldigt stora) och en med något mindre, gräddvita blommor med kraftig doft. Eftersom jag inte skött dem som jag borde, trodde jag att de inte skulle blomma i år, men ibland har man tur :-)