Det är en speciell känsla att tidigt en morgon, eller sent en kväll för den delen, gå omkring barfota i ett stort växthus på sommaren. Man kan bara njuta. På hösten däremot, innan man startar upp värmeanläggningen är det inte riktigt samma sak. Nog är det lagom i temperatur där inne, men det är också väldigt fuktigt. Fukten gör att det känns ganska rått där inne. Dessutom fastnar fukten på dörrarna till snittkylen och där bildas det tillslut stora droppar. Dropparna blir allt större tills de rinner ned och samlar sig i en pöl på golvet och den är det ganska obehagligt kallt att trampa i på morgonen. Det konstiga är ju att jag verkar glömma av detta från den ena gången till den andra :-) Å andra sidan gör den fuktiga luften att även den mest kinkiga växt trivs där inne. Eller så kan det, som när mina pelargoner står för tätt i det stora växthuset, få blad att börja mögla. Det upptäckte jag idag när jag gick igenom några pelargoner jag ställt lite för tätt vid sidan om de andra. De som hamnat i mitten såg allt annat än fina ut. Mina Kamelior ser däremot prima ut nu. Knopparna sväller och flera har nu börjat få lite färg. Med en del tur är de i blom lagom till Jul. Men samtidigt måste jag erkänna att en kund köpte en förra julen och hennes är ännu finare. Men vad katten man kan inte vara bäst jämt :-)