Nu är det full fart på kransbinderiet i Tråvad. Det gäller ju att ligga lite före, så jag vill helst ha en hel del kransar färdigbundna och liggandes i kylrummet. Att smycka dem går ju rätt fort. Men det är ju inte bara kransar som säljs nu, utan även krukor med granris och utsmyckning eller enkla grangrenar med lite utsmyckning på. Nu har jag dessutom en tjej som arbetstränar hos mig och då går det ju ännu fortare. Av stormen blev det inte mycket i Tråvad, kuling kanske men inte så mycket mer. Kan inte påstå att jag är ledsen för det. Men å andra sidan kom inte regnet så tätt inpå som de sade, så vi fick nattfrost istället. Konstigt nog kom den inne i byn, men inte ute på fälten runt omkring. Bladen på änglatrumpeterna, som stod ute, ser lätt ledsna ut, men stjälkarna har klarat sig utan problem. Dessutom blommar den kinesiska jordärtskockan för fullt i kallbänken, den verkar inte bry sig om att det varit minusgrader ute. Så ute är det höst, men inne i växthusen fortsätter sommaren. Odlingen av de olika streptocarpusarna fortgår ju ändå. Dessutom har jag ju en del småplantor av vildpelargoner som växer på för fullt. I år hoppas jag dessutom få se Pelargonium Triste blomma (eller som den hette när man först tog hem den till Europa ”Den kaneldoftande geraniumen från Indiens kust. Vilket är fel, för den kommer inte från Indien och det är ju inte en geranium). Den ena är snart två år gammal, så den borde ju sätta fart nu. Den (och några vildarter till) brukar man låta komma igång nu på vinterhalvåret till skillnad från våra vanliga pelargoner.