Nu är det full fart på kransbinderiet i Tråvad. Det gäller ju att ligga lite före, så jag vill helst ha en hel del kransar färdigbundna och liggandes i kylrummet. Att smycka dem går ju rätt fort. Men det är ju inte bara kransar som säljs nu, utan även krukor med granris och utsmyckning eller enkla grangrenar med lite utsmyckning på. Nu har jag dessutom en tjej som arbetstränar hos mig och då går det ju ännu fortare. Av stormen blev det inte mycket i Tråvad, kuling kanske men inte så mycket mer. Kan inte påstå att jag är ledsen för det. Men å andra sidan kom inte regnet så tätt inpå som de sade, så vi fick nattfrost istället. Konstigt nog kom den inne i byn, men inte ute på fälten runt omkring. Bladen på änglatrumpeterna, som stod ute, ser lätt ledsna ut, men stjälkarna har klarat sig utan problem. Dessutom blommar den kinesiska jordärtskockan för fullt i kallbänken, den verkar inte bry sig om att det varit minusgrader ute. Så ute är det höst, men inne i växthusen fortsätter sommaren. Odlingen av de olika streptocarpusarna fortgår ju ändå. Dessutom har jag ju en del småplantor av vildpelargoner som växer på för fullt. I år hoppas jag dessutom få se Pelargonium Triste blomma (eller som den hette när man först tog hem den till Europa ”Den kaneldoftande geraniumen från Indiens kust. Vilket är fel, för den kommer inte från Indien och det är ju inte en geranium). Den ena är snart två år gammal, så den borde ju sätta fart nu. Den (och några vildarter till) brukar man låta komma igång nu på vinterhalvåret till skillnad från våra vanliga pelargoner.

Man kan nog inte säga att det är annat än enformigt att binda kransar, men efter ett tag kommer man in i någon form av takt och då går det riktigt bra. Fast det gäller att ha en bra arbetshöjd, annars vill kroppen snart bråka och värka. Fast idag var det lite motigt, för jag har haft en ganska irriterande huvudvärk. Den släppte inte ens efter en kanna kaffe. Dessutom gick jag över till en granne och kikade på hennes blommor. Hon har flera stora fina bladkaktusar och i våras blommade en av dem med över 150 blommor. Dessutom har hon en Kamelia som har väldigt många knoppar i år. Oturligt nog drabbades den av lite ohyra, så det är inte många blad på den. Men det verkar som om den kommer att blomma bra ändå. Fast idag ville jag titta på en av hennes orkidéer. En röd Cambria, med svag doft. När den kom från mig förra året hade den två blomstjälkar med rätt mycket blommor, nu har dem nio stjälkar och när alla de blommorna slår ut kommer den att bli magnifik! Det står faktiskt kvar en inne i ett av växthusen också. Än visar den inga blomställningar, men kommer det bara hälften så många på min så blir jag glad :-) Här hemma däremot blommar två av mina bladkatktusar. En med lackröda blommor utan doft (de blir väldigt stora) och en med något mindre, gräddvita blommor med kraftig doft. Eftersom jag inte skött dem som jag borde, trodde jag att de inte skulle blomma i år, men ibland har man tur :-)

Så hände något jag inte trodde skulle hända i Tråvad. En tjuv kom på besök! Fast inte in i växthusen. Jag sov över där från söndagen till måndagen och kan ärligen säga att jag inte märkte att det var någon där, inte ens hundarna reagerade. På måndagsmorgonen tog jag en promenad med hundarna som vanligt och när jag kom tillbaka märkte jag att motorhuven på min bil bara satt fast i kroken längst fram. Min första tanke var att jag kört omkring med huven så, men samtidigt borde jag ju märkt det när jag körde. motorhuvar brukar fladdra på rätt bra om de inte är ordentligt stängda. Sedan såg jag att inte heller dörrarna var stängda. Ingenting inne i bilen var rört. Radion och garagedomkraften var kvar, så jag tog en titt under huven. Man hade tagit mitt bilbatteri!!!! Så jag ringde kompisen som köpte mig ett nytt, då visade det sig att även kabelskon till pluspolen var borta!!! Så jag har bott i Tråvad denna veckan. Det går ju i och för sig bra, men det är ju inte som att vara hemma direkt.
Nu har jag startat med att binda kransar till Alla Helgonhelgen. Visst det är två veckor kvar, men när helgen börjar närma sig hinner man inte stå och binda dem under dagen. Men om man åtminstone satt på granriset går det relativt snabbt att dekorera dem när det behövs. Dessutom måste man ju även göra mindre dekorationer, som t.ex. något jag kallar handbuketter. En grangren som botten och några dekorationer på den. Det kan bli väldigt dyrt att dekorera gravar om man har många att dekorera, så därför tycker jag att man skall kunna ha några billigare alternativ att välja på också. Nästa vecka skall det dessutom komma en person och börja arbetsträna hos mig. Det är sjukassan som hör av sig ibland och frågar om man kan ta emot någon så att de får komma ut i arbetslivet så smått igen. För mig är det ju roligt om man kan vara till någon hjälp då och dessutom, när det finns massa kransar att binda så kan ju jag koncentrera mig på det då.

Denna veckan kom det in en kund och gav mig lite magnoliefröer från sitt eget träd. Jag tror det är en Buskmagnolia, men med tanke på att det var en tidigare ägare som planterat det (en person som aldrig hade något ”vanligt” i sin trädgård), har jag en känsla av att det kan vara en Kinesisk magnolia. De bägge skall vara väldigt lika om jag förstått det hela rätt. I vilket fall som helst är det alltid kul att få färska magnoliefröer. Om ni får tag i magnoliefröer, se till att de är så färska som möjligt, de kan nämligen vara väl så kinkiga med att gro. Dessa fröerna hade sitt orangea fruktkött kvar och det måste man pilla bort. Allt fruktkött (runt vilka fröer och kärnor som helst) innehåller ett groningshämmande medel. Är inte det borta kan det ta hur lång tid som helst innan de gror, om de gör det alls. Magnoliefröer kan ha ett ganska hårt skal, så jag brukar slipa lite på det så att fukt lättare tränger in till fröet. Dessutom behöver de fröerna, i alla fall på de som växer i vårat kärva klimat, en köldperiod för att gro. Eftersom jag bara hade ett fåtal fröer lade jag dem i fuktig hushållspapper och ställde in dem i kylen. Om någon månad tar jag ut fröerna och kontrollerar om något frö grott. Det har de troligen inte gjort. Då låter jag påsen ligga ute i värmen någon vecka, sedan åker de in i kylen igen. Många fröer kan behöva temperaturvariationer för att gro, det är därför jag tar ut dem någon vecka då och då. Andra fröer nöjer sig med en köldperiod och så gror de så fort värmen kommer. Allra enklast är ju att ställa ut de nysådda fröerna ute, så får naturen sköta resten. Men så gör jag om jag har många fröer och vet hur det kommer att gå.
Här hemma har några av mina bladkaktusar fått knoppar. Jag trodde inte de skulle blomma i år eftersom jag inte direkt skött dem som jag borde, men sådant bestämmer de själva :-)

Så kom första frosten till Tråvad och genast sålde jag fler växter än jag gjort de senaste veckorna. Det är fascinerande att se hur det hänger ihop, försäljning och frost ute. När första frosten kommer är det höst och då höststädar man och därmed vill man ha nya växter i fönstren. Dessutom ringde jag och beställde den första oljan för hösten. Det kanske inte behövs eldas sådär jättemycket, men det är bra att ha om utifall att. Dessutom har jag sålt de första azaleorna för året. För mig är det en klar julblomma, men vill kunderna ha dem blir jag bara glad. Nu närmar sig den första hektiska perioden för säsongen, Alla helgon helgen. Då kan det bli väl så hektiskt med kransbinderi, men som tur är kommer jag att ha en praktikant hos mig då, annars hade det blivit svårt. I och för sig kan jag säkert få hjälp av vänner om jag ber om det, men även de har ju egna liv som skall levas och då kan det bli svårt att få hjälp på de tider jag behöver det. Så trots att det kan bli jäktigt och det blir allt mörkare på dagarna så ser jag fram mot de kommande helgerna. Visst är det skönt att det är lugnt ibland, men tiden går så mycket fortare när man har mycket att göra och visst vill man väl att våren skall komma fort?!

Det är en speciell känsla att tidigt en morgon, eller sent en kväll för den delen, gå omkring barfota i ett stort växthus på sommaren. Man kan bara njuta. På hösten däremot, innan man startar upp värmeanläggningen är det inte riktigt samma sak. Nog är det lagom i temperatur där inne, men det är också väldigt fuktigt. Fukten gör att det känns ganska rått där inne. Dessutom fastnar fukten på dörrarna till snittkylen och där bildas det tillslut stora droppar. Dropparna blir allt större tills de rinner ned och samlar sig i en pöl på golvet och den är det ganska obehagligt kallt att trampa i på morgonen. Det konstiga är ju att jag verkar glömma av detta från den ena gången till den andra :-) Å andra sidan gör den fuktiga luften att även den mest kinkiga växt trivs där inne. Eller så kan det, som när mina pelargoner står för tätt i det stora växthuset, få blad att börja mögla. Det upptäckte jag idag när jag gick igenom några pelargoner jag ställt lite för tätt vid sidan om de andra. De som hamnat i mitten såg allt annat än fina ut. Mina Kamelior ser däremot prima ut nu. Knopparna sväller och flera har nu börjat få lite färg. Med en del tur är de i blom lagom till Jul. Men samtidigt måste jag erkänna att en kund köpte en förra julen och hennes är ännu finare. Men vad katten man kan inte vara bäst jämt :-)

Det finns ju alltid en risk för att få ohyra på växter som står länge i växthus. Då tänker jag främst på stora växthuset där bl.a. mina pelargoner och fuchsior står. Ett växthus är ju en paradisisk miljö för ohyra, varmt och gott och dessutom skyddat från vädrets makter. Därför brukar jag spraya såpa på alla växterna med jämna mellanrum. För att underlätta ännu mera har jag dessutom börjat klippa ned dem rejält inför vintern. De nya skotten som kommer då lär bli lite veka och slaniga, men det får jag fixa till våren. När jag är klar med det skall jag dessutom tvätta väggarna där inne, så att inga djur kan gömma sig i några skrymslen. Hundraprocentigt blir det inte, för jag har ju både vinrankan och en jättelik euphorbia som växer där, men det kommer ändå att hjälpa till med kampen mot odjuren för nästa år. De sådder jag startat med streptocarpus och rhipsalis (en bladkaktus) har börjat gro fint och nu skall jag starta ännu en streptocarpussådd. Dessutom hittade jag en frökapsel på en minicyklamen och de fröerna är också sådda. De brukar gro bra, men därefter kan de vara väl griniga. Men så länge det finns liv finns det hopp.

Nu har höljet på monsterablomman börjat bli grådaskigt och så smått börjat släppa från kolven. Kolven har dessutom börjat växa så smått. Tänk nu är det bara ett år kvar tills den mognat :-) Ännu några stycken har velat köpa mina rosa streptocarpusar, men jag är ståndaktig. Dem skall jag föröka själv. Annars händer det så lätt att bladen kommer att säljas på Tradera för höga summor. Mina översomrade azaleor har nu börjat blomma och ställts in i butiken. Formen på dem gör att de troligen inte går att sälja, den är ganska oregelbunden alltså, men de är en prydnad där de står. En har enfärgat röda blommor och en rosa-vita blommor. Jag har även kollat in mina kamelior som översomrat. Knopparna är hyfsat stora nu och några har börjat få färg. Än är det långt till blomning men det är ju kul att det gått bra. Dessutom är jag helt säker på att de kommer att slå ut. Eftersom de inte torkat en enda gång i sommar plus att de stått i växthuset hela tiden, ingen stress för att ha flyttats in heller alltså. Bara till att hålla tummarna att det går som jag tror!

Trillium erectum 'Alba'

Igår, Lördag, var det väl lugnt i handelsträdgården. Lördagar brukar ju vara bra, men så fick jag reda på att det var någon sorts marknad inne i Vara. Rätt så irriterande, men då har jag ju alla fall en förklaring. Så det blev mest en hel del kaffedrickande istället.
Härom veckan när jag gick omkring i min trädgård, såg jag att en Trillium hade två stora frökapslar. De skall sås så färska som möjligt för att gro. Det enklaste sättet då, om man vill ha full koll på dem, är att så fröerna i fuktigt papper (typ torklappar), lägga papperet i en plastpåse och ställa in dem i kylen. Efter en månad brukar jag titta till dem och se om något frö grott. Trilliumfröer är ganska små, så har något grott får man lyfta bort det från papperet mycket försiktigt. Går grodden av är det kört. Annars kan man så fröerna ytligt i en kruka i fuktig jord, ställa krukan i en genomskinlig plastpåse (för att jorden inte skall torka ut) och ställa ut krukan på norrsidan huset eller under någon buske. Det viktiga är att solen inte kommer åt och värma upp för tidigt. Där får krukan stå över vintern. Har man tur kommer det små trilliumplantor till våren. Om jag bara har ett fåtal fröer, eller de är dyra att köpa, föredrar jag att ha dem i kylen för då har jag mycket bättre koll på fröerna. Så kan man göra med de flesta perennfröer eftersom många fröer vill ha en kallperiod för att gro. Håll nu tummarna för mina trilliumfröer!