Det har väl inte hänt så mycket de senaste dagarna egentligen. Värmen gör att försäljningen går väldigt dåligt. Varför köpa höstblommor om de blommar över på ett par veckor? Så nu har jag och en grabb från byn flyttat alla krukorna en bit in i butiken och resultatet blev riktigt lyckat.
Till min förvåning så säljer jag dock en del gladiolusar i snittblommor. Dessutom vill de helst ha dem långa. Annars är det praktiskt att dela stjälken vid ett bladfäste. Då syns inte kapningen plus att du kan använda bladen på ett praktiskt sätt. Men uppenbarligen har de väldigt stora vaser i trakten. Idag fick jag dessutom in fantastiska rosor. Stora djupt röda rosor! De var dessutom fantastiskt taggiga!!! Mina fingrar är lätt svullna ännu. Ni har ju fått läsa mitt gnäll över taggiga rosor förr, men denna gången var rosorna definitivt värda sin taggighet, även om jag lider än
Jag lovade ju dessutom en bild på min Monstreablomma. Bilden tog en god vän till mig, Erling. Nu skall höljet lossna och sedan tar det ett år tills kolven är mogen. Då skall den ha formen av en banan och smaka ananas. Bara till att ha tålamod alltså!

Så vart det helg igen. Dagarna går så fort att man knappt hinner med. Man skall ju inte glädja sig åt växthuseffekten, men jag måste erkänna att jag skulle vara jätte nöjd om det blev plusgrader hela vintern. Jag är uppvuxen i Göteborg och där hade vi max två veckor vinter per år när jag växte upp (jovisst är minnet välcensurerat, men långa vintrar var det inte). Nu har Monstreans blomma slagit ut! Den är vacker på ett sällsamt sätt. Bilder är tagna och kommer när filmen är framkallad. Det tar visst ett år innan frukten är mogen, så det gäller att ha tålamod.
Ett av mina favoritgöremål varje vecka är ju att åka till Gustafssons i Skulltorp varje vecka, men det har jag inte kunnat den senaste tiden. Bilen min krånglar. Den går hur fint som helst för att sedan plötsligt bara dö!? Hittills har jag kunnat starta den igen, men om jag inte kan det nästa gång, vad gör jag då? Det blir liiite svårt att bära alla växterna i bilen ända till Tråvad om den skulle lägga av helt. Det blir ju problem nog med bara mig och hundarna. Jag får se när jag har råd att reparera bilen. Då kommer jag att köra till Skulltorp det första jag gör, för jag saknar dem där borta en hel del.
Annars går dagarna sin gilla gång. Vissa dagar har jag en hel del kunder, andra undrar man om de kanske dött. Men det är värmen som gör det. Alla höstblommor blommar över rätt fort när det är så pass varmt som det är. Men jag gnäller inte, jag njuter istället :-)

Sommarvärmen håller i sig än och det trivs jag bra med. För min del får den gärna hålla sig året runt. Jo, jag vet att man kanske inte skall tänka så med tanke på växthuseffekten. Men det kan ju hålla sig lokalt över Tråvad och min by. Jag är glad så länge jag kan spara in på uppvärmningskostnaderna. Inne i växthuset är nu getingarna borta, men istället har det kommit mängder med stora flugor! I och för sig struntar de i mig, men varifrån kommer de?
Än är det väl ingen större fart på försäljningen, men det är i alla fall bättre än det var i Augusti månad. Men det skulle vara gott om det kom igång nu. Ekonomin är alltid skral för ett nystartat företag.
Dessutom kom alla lökarna som jag skall driva till snittblomsförsäljningen nästa år. Men jag hoppas att jag kommer att sälja rätt många tulpanlökar i lösvikt också. Fast egentligen tycker jag nog att det är lite för varmt ute för att sätta dem nu. När jag kom hem idag såg jag att mina porslinsblommor satt igång med att blomma. Dessutom har jag en Nattens drottning i ena köksfönstret. Den har i år fått mängder med nya grenar och ser mest ut som en taggig bläckfisk. Den är faktiskt så stor nu att jag inte vågar flytta den från fönstret, skulle jag få de taggarna i mig lär jag få ett h..sike att få bort dem igen.

Det är oftast inte speciellt svårt att få de vanligare orkidéerna att blomma om egentligen. Ställ bara undan dem och ge lite vatten då och då så brukar de komma igång igen. Egentligen skall man ju vara försiktig med vattnet, framförallt med brudorkidéer, så att de inte hamnar och stannar kvar i bladvecken, för då kan de ruttna. Dessutom skall vattnet helst vara ljummet. Men om jag skall vara ärlig har jag inte följt de reglerna i sommar. De har stått på golvet i drivhuset inne i det stora växthuset. Ibland har jag spolat dem med kallt vatten och då har det definitivt stannat kvar vatten i bladvecken. Nu tackar de mig med att skapa nya blomstänglar. Dessutom har jag en Cattleya som är min egna orkidé. Jag fick lära mig av en orkidékunnig att den skall stå mycket ljusare än brudorkidéerna, gör inget om solen når den ibland, och lite svalare. Den har nu fått fyra nya bulber och blomknoppar har börjat visa sig. Blommorna blir kraftigt cerise med lila i tungan (om jag minns rätt) och så har den en ganska kraftig doft. Den är nu framställd i butiken, men är inte till salu! Den skall mest finnas där för att kunderna skall bli intresserade av någon annan orkidé än brudorkidén. Av hundra sålda orkidéer är nog nittiofem brudorkidéer. Det finns ju så många andra fina, men då tror alla att de är väldigt svårskötta. Det brukar finnas så många intressanta orkidéer hos Gustafssons, men för det mesta får jag låta dem vara just på grund av att kunderna tror de är jättesvåra. Fast just nu har jag tagit in två Paphiopedilum (Venussko) vid namn ’Jack’. De är mycket mörkt röda och något alldeles fantastiskt vackra. Något för den som vill ha en lättskött och vacker orkidé. Bilder kommer när jag framkallat filmen i kameran.

Så har nedkapningen av den gamla agaven börjat. Men den rackaren tänker inte ge sig utan strid kan jag säga! Den stänker växtsaft när man kapar i den och det ger en enorm klåda där det träffar. Det bildas små blåsor i huden, man blir kraftigt röd och sedan börjar det klia något vansinnigt. Men jag har smetat filmjölk över ställena där jag träffats och då har klådan mildrats rätt mycket. Till min förvåning har det kommit ytterligare en blomstjälk från den! Det trodde jag inte var möjligt, men så är det. Den skall få utvecklas som den vill och blomma innan jag tar bort det sista av agaven. Nu börjar kunderna komma tillbaka så smått efter semestrarna. Ja hemma har de varit, men de har inte handlat så mycket egentligen. Höstblommorna skall ju planteras så smått nu och krukväxterna som dött under sommaren skall bytas ut. Dessutom gör det ju inget att sommarvärmen kommit tillbaka, men utan de flesta irriterande flugorna.

Sommarvärme! Det var så skönt idag när solen sken, trots att vinden kanske inte var den varmaste. Dessutom verkar det hålla en bra bit in i nästa vecka, härligt! Dessutom var det bara enstaka getingar bland det som är kvar av vindruvorna. Hemma i stugan verkar de dock fortfarande vara rätt aktiva.
Till min förvåning kom det ytterligare en samlare av streptocarpusar igår och köpte några av mina blå frösådder. De måste vara betydligt mycket finare än jag trodde. Så jag kommer troligtvis att bli av med dem, trots att jag har ganska många kvar. De rosa jag har vill de ju hellre köpa, men där viker jag inte en tum, de skall förökas till nästa år. Då har de ju något att se fram emot i alla fall. Kanske skall jag lägga ned de ovanligare pelargonerna, de har inte alls varit så eftertraktade som jag hoppats på. Fast jag sålde en enorm P. hispidum igår. Har aldrig sett den blomma, men jag har en kvar som jag får spara till dess. Ja, ja. Än är det långt tills nästa vår.

Den gamla Agaven, som nu skall bort.

Jag sådde ju Streptocarpusfröer för ett bra tag sedan och nu har de flesta börjat blomma. Det blev ju egentligen bara tvåolika varianter av blommönster. Blåa eller rosa markeringar i blomman. De blåfärgade har jag ställt fram till försäljning och de rosa sparas för förökning. Gissa om jag blev glad idag när en kund kom in och köpte fem av de blå! Egentligen ville hon ha en rosa också, men där var jag benhård. De skall förökas till nästa år. Jag har dessutom fått fröer av en kund som jag nu sått och det skall bli så spännande att få se hur de blir. Nu har jag även delat bladsticklingarna av vildarterna jag har. De har nu blivit så pass stora att de fått egna krukor att växa i. Det gör ju att jag kan sänka priset på dem rätt rejält, så att de vågar köpa dem. Med det priset jag har på dem nu blir de nog aldrig sålda. Dessutom har jag börjat att skära ned den stora Agaven som stått i handelsträdgården i många herrans år. Den har ju blommat och håller så sakteliga på att dö. Det är inget större problem med att skära av bladen, det går väldigt lätt med en vanlig brödkniv, men det visade sig att jag inte klarar av växtsaften i den. Armen blev alldeles röd och sedan började det att klia något vansinnigt. Så i morgon skall jag köpa gummihandskar och dessutom ta med en såg till Tråvad för att sätta lite fart på nedkapningen. Det kommer att chocka många kunder, även om de vet att den håller på att dö. Jag har lite funderingar på vad jag skall ha på platsen, som agaven stått på, efteråt. Antingen blir det en ny agave eller så funderar jag på att anlägga en inomhusdamm där. Eftersom jag aldrig haft den ytan innan, känner jag att det inte måste dit ett bord för ännu mer växter till försäljning. Men nog skulle det vara snyggt med en damm?

Nu känns det att hösten är på gång. Luften är liksom friskare på något sätt, nätterna kallare och flugorna har minskat i antal. I handelsträdgården märks det på att det är svårt att sälja blommor som ses som sommarväxter. Pelargoner t.ex. Mårbacka och vildarter kan man nog sälja några när som helst, men resten är det betydligt mindre efterfrågan på. Nu är det växterna som säljs under namnet ”Höstfägring” som gäller. Växter som klarar en hel del frost, men som kanske inte överlever en svensk vinter. Höstastrar, Hebe (veronika), olika lavendlar och en hel del annat. En hel del höstblommande perenner säljs under det samlingsnamnet också faktiskt. Inne i växthuset har nu mina frösådda streptocarpusar växt upp till försäljningsbar storlek. Det blev bara två olika varianter av dem, rosa eller blå. Visst varierar teckningen på dem, men i stort ser de väldigt lika ut. Så de blå säljer jag nu och de rosa skall jag föröka tills nästa år. Jag har även förökat de två vildarterna jag har. Av den vita har jag nu väl rotade bladsticklingar, som med lite tur får blommor redan nu i höst. Annars blir det till våren. Av den blå har jag inga rotade sticklingar än. Jag har funderingar på att korsa dem med någon annan sort och se vad det kan bli för spännande av det. Det blir inga vindruvor alls i år, getingarna har förstört dem alla. Men jag blir ju bara dålig i magen av dem ändå, så mig gör det inte så mycket. Men det skall bli skönt när getingarna äntligen försvinner, jag vill ha tillbaka mitt växthus igen.